Navigation

2011-04-10, 5:e sönd. i fastan

Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.

31 Jesus sade till de judar som hade satt tro till honom: "Om ni förblir i mitt ord, är ni verkligen mina lärjungar, 32 och ni skall förstå sanningen, och sanningen skall göra er fria." 33 De svarade honom: "Vi är Abrahams barn och har aldrig varit slavar under någon. Hur kan du säga att vi skall bli fria?" 34 Jesus svarade: "Amen, amen säger jag er: Var och en som gör synd är syndens slav. 35 Slaven bor inte kvar i huset för alltid, men sonen stannar där för alltid. 36 Om nu Sonen gör er fria, blir ni verkligen fria. 37 Jag vet att ni är Abrahams barn, men ni vill döda mig därför att ni inte förstår mitt ord. 38 Jag talar vad jag har sett hos min Fader. Ni gör vad ni har hört av er fader." 39 De svarade honom: "Vår fader är Abraham." Jesus sade: "Om ni vore Abrahams barn, skulle ni göra Abrahams gärningar. 40 Men nu vill ni döda mig, en man som har sagt er sanningen, som jag har hört av Gud. Så handlade inte Abraham. 41 Ni gör er faders gärningar." De svarade: "Vi är inte födda i äktenskapsbrott. Vi har bara en fader, Gud." 42 Jesus svarade: "Vore Gud er Fader, skulle ni älska mig, eftersom jag har utgått från Gud och kommer från honom. Jag har inte kommit av mig själv, utan han har sänt mig. 43 Varför förstår ni inte vad jag säger? Därför att ni inte kan lyssna till mitt ord. 44 Ni har djävulen till er fader. Och vad er fader har begär till, det vill ni göra. Han har varit en mördare från början och har aldrig stått på sanningens sida, eftersom sanning inte finns i honom. När han talar lögn, talar han av sitt eget, ty han är en lögnare, ja, lögnens fader. 45 Men mig tror ni inte, därför att jag säger er sanningen.

Herre, helga oss i sanningen, ditt ord är sanning. Amen.

Det är en vanlig uppfattning att människan är fri - alltså andligt sett. Det är en grundläggande föreställning i all lagreligion. Till det yttre kan en människa sitta i fängelse eller husarrest, eller vara förslavad. Men det påverkar inte hennes andliga frihet. Ingen kan sätta bojor på en människas själ och tanke. Människan är en fri själ. Att oreserverat hålla med om något sådant skulle leda till missförstånd. Det ligger visserligen en hel del sanning i denna uppfattning. En diktatur kan inte hindra människor att tänka. Men om vi talar om den naturliga människans frihet i andliga ting så kan vi bara använda begreppet i mycket inskränkt betydelse om frihet från tvång i andliga ting. Men någon absolut frihet i andliga ting har inte människan sådan hon är i sig själv. Vi ska snart komma till detta.

Jesus talade till judar som menade att de alltid varit fria. De sa: "Vi är Abrahams barn och har aldrig varit slavar under någon.” När de sa så syftade de på sin andliga frihet. Ingen hade kunnat förslava deras själ, hjärta, tanke, vilja och strävan, eller beröva dem deras traditioner och gudsdyrkan. Men till det yttre hade judarna varit förslavade vid flera tillfällen sedan Abrahams tid. De hade arbetat som slavar med byggprojekt i Egypten, de hade förts bort i fångenskap till Babylonien, och nu var landet ockuperat av romarna. Men de menade något annat när de sa att de var Abrahams barn och aldrig varit slavar under någon. De talade om sin andliga frihet. Yttre tvång påverkade inte deras frihet. De hade uppfattat Jesus helt riktigt. Jesus hade sagt till dem: Om ni förblir i mitt ord, är ni verkligen mina lärjungar, och ni skall förstå sanningen, och sanningen skall göra er fria. Jesus hade inte talat om en politisk befrielse, att han kommit för att befria dem från den romerska ockupationsmakten. Nej, han hade talat om en andlig befrielse. Och judarna hade förstått vad han menade. De talade alltså inte förbi varandra när konflikten växte mellan dem. Men judarna tog illa vid sig av Jesu indirekta påstående att de inte var fria utan honom och hans ord. Om Jesus lovade att göra dem fria innebar det ju att de i sig själva var fångna och slavar. Detta väckte deras stridslust. De hävdade att de varken behövde Jesus eller hans ord för att bli fria. De var redan fria och hade aldrig varit slavar under någon. De menade att de var fria i kraft av sin härstamning och sin tradition.

Det finns många som på liknande sätt hävdar människans frihet. Man menar att människan har en fri vilja i andliga ting. Man uppfattar Gud och djävulen som två ungefär jämnstarka makter som kämpar om oss människor. Men det sista ordet har människan i kraft av sin frihet. Man föreställer sig att människan är född fri och befinner sig på neutral mark mellan de stridande stormakterna. I kraft av sin frihet kan människan välja vem hon vill tillhöra och vem hon vill följa. Människan kan lyda Gud om hon vill, och genom sin lydnad öva sig i godhet. Men hon kan också välja att ge efter för djävulens frestelser och gå allt längre i trots och ondska. Människan kan välja att lyda Gud och få Guds välsignelse eller välja att trotsa Gud och till slut dra straffet över sig. Allt är möjligt för den fria människan. Men detta är en väldigt optimistisk syn på människan och människans förmåga. Det är en illusion. Det finns inget sådant neutralt område som varken är Guds rike eller djävulens välde där människan befinner sig. Människan har ingen sådan frihet att hon kan välja att antingen lyda Gud eller att ge efter för frestelse till det onda. Frihet i andliga ting är ett begrepp utan täckning i verkligheten, åtminstone om man talar om människan sådan hon är i sig själv utan Jesus och hans ord.

Bibeln lär oss hur långt djävulens maktsfär sträcker sig. ”Hela världen är in den ondes våld”. ”Hela världen” innefattar alla människor som inte gjorts fria av Jesus Kristus. Detta är djävulens välde: han har alla människor under sitt inflytande oavsett härstamning, religion, livsstil och traditioner. Han håller alla i andligt mörker så länge de inte blir upplysta av det sanna ljuset. Han håller dem andligt fångna så länge Sonen inte gjort dem fria. Hans makt består framför allt i att han med sina lögner orsakar människans eviga död. Han vill människans död. Jesus säger om honom: Han har varit en mördare från början och har aldrig stått på sanningens sida, eftersom sanning inte finns i honom. När han talar lögn, talar han av sitt eget, ty han är en lögnare, ja, lögnens fader. Han håller alla i vantro med sina lögner om inte Jesus lär dem förstå sanningen genom sitt ord. Ingen blir frälst genom sin vantro, utan bara genom den rätta tron som kommer av Jesu ord.

Gärningarna bevisar att en människa verkligen tillhör djävulens maktsfär och är i hans våld. Människan bevisar själv med sina gärningar att hon inte är fri i andliga ting. Människan gör visserligen som hon vill utan tvång men det bevisar inte att hon är fri. Jesus säger: ”var och en som gör synd är syndens slav”. Människan vill inte lyda Guds bud och förmår det inte heller. I den meningen är hon slav. Ändå kan man väl säga att människan i viss mening är fri. Hon är fri från tvång. ”Var och en som gör synd är syndens slav” men människan behöver inte tvingas att synda, hon gör det automatiskt. När människan gör det djävulen vill så är det precis detsamma som hennes eget kött och sinne vill. Människan vill ha friheten att behålla sin vantro och sitt syndiga liv och behöver inte tvingas till det. Paulus skriver på ett ställe: köttets sinne är fiendskap mot Gud. Djävulen behöver inte tvinga någon människa att vara fientlig mot Gud. Den oomvända människan är fientlig mot Gud av sig själv. Endast i den meningen kan man tala om en frihet i andliga ting före omvändelsen: människan behöver inte tvingas till synd utan finner synden lockande.

Människan kan vara rätt obekymrad om sitt tillstånd, eller rättare sagt: hon är omedveten om sitt tillstånd och därför obekymrad, tills hon konfronteras av Guds ord. Vi hör i Johannes 8:e kapitel att de synder som judarna var omedvetna om snabbt visade sig när de konfronterades med Jesu ord. På några minuter genomgick de en formlig förvandling - inte till sin inre disposition utan till sitt yttre uppträdande. De avslöjade sig. De visade sitt rätta jag. Deras handlingar visade vad som fanns i deras hjärtan. I början hade de varit positiva till Jesus, ja det heter att de satt tro till honom. Men strax därefter kom de med invändningar, kritiserade honom, förolämpade honom och tog till sist upp stenar för att försöka döda honom. Deras invändningar mot Jesus avslöjade att de hölls fångna av lögnens fader, och deras handlingar avslöjade att de tillhörde honom som är en mördare från begynnelsen.

De var säkert kända för sina grannar som präktiga människor. De var stolta över att de härstammande från Abraham. Vilken förmåga gav dessa präktiga människor prov på? Vad förmådde de utföra i andliga ting? Deras förmåga är ungefär allt en människa förmår av egna krafter. När Jesus talade till dem vad han sett hos Gud och sa dem sanningen förmådde de inte höra hans ord. De lyssnade inte och förstod inte vad han sa, alltså, de accepterade inte Jesu ord och tog dem inte till sig. Men hörde och förstod tillräckligt för att bli retade. De protesterade och förolämpade Jesus för att till sist ta upp stenar för att kasta på honom. Deras förhållande till sanningen avslöjade vilken andlig makt de tillhörde. Hatanlaget som de bar i sina hjärtan och som de varit omedvetna om växte lavinartat när de mötte Jesus. Och det måste ha förvånat dem själva att se sig stå där med stenar i händerna beredda till mord fast de inte ville höra talas om att de tillhörde honom som är en mördare från begynnelsen.

Vår predikotext berättar inte om udda människor som var helt olika alla andra. Nej, vi lär oss här vilket sammanhang vi blivit räddade från. Dagens text borde göra oss oändligt tacksamma. Den visar hur ofattbart god Herren varit mot oss. Vi var förut i precis samma hopplösa läge. Vi levde i en illusion om frihet. Vi var omedvetna om vår tillhörighet, vår situation och vår oförmåga. Vi kunde av oss själva inte känna igen Guds röst, höra eller förstå Guds ord. Det är ofattbart att vi blivit omvända. Det är ett under. Det är omöjligt för en människa att befria sig själv. Vi har inte förmåga att höra, urskilja och förstå den andliga sanningen ens när vi nås av den, precis som judarna i vår text. Det är som vi bekänner i lilla katekesen i förklaringen till tredje trosartikeln. Vi kan av oss själva inte komma till Jesus eller tro på honom.

Men det som är omöjligt för människor är möjligt för Gud. Vi får idag ett klart svar på frågan hur en människa blir frälst. Det sker genom ett under som Gud utför. Jesus säger: Om nu Sonen gör er fria, så blir ni verkligen fria. När vi först lärt oss att vi inte är fria, och sedan lärt oss att vi inte förmår befria oss själva, så är det ett glatt budskap att höra att det finns en räddning. Det tillhör Jesu uppgift att göra oss fria. Han vill och kan göra det. Ingen annan än Jesus kan göra oss fria.

Guds Son och djävulen är två makter som kämpar om människan. Men de är inte jämbördiga. Tänk bara på skildringen av Mikaels strid med draken. Djävulen är stark men Jesus är den starkare. Jesus har med sitt frälsningsverk bundit djävulen för att plundra hans hus. Jesus gör människor fria från hans makt och välde och för dem in i sitt rike och ger dem rätt att bli Guds barn. Sonen gör oss också fria från syndens slaveri. Han ger oss sin Ande som lär oss lyssna till Guds ord och göra gott.

Jesus befriar oss genom sitt ord. Jesus säger till oss: "Om ni förblir i mitt ord, är ni verkligen mina lärjungar, och ni skall förstå sanningen, och sanningen skall göra er fria." Därför är det en stor nåd att Guds Son har omvänt oss så att vi inte protesterar mot hans undervisning eller avvisar hans ord utan lyssnar till det och bevarar det i våra hjärtan. Vi ska förbli vid Jesu ord. Vi ska inte lyssna till dem som ägnar sig åt att kritisera och förvränga Guds ord. Sådant har inte sitt ursprung i sanningen utan i lögnen. Vi ska komma ihåg att utan och vid sidan om Guds ord finns det ingen visdom, kunskap eller sanning i andliga ting.

Det finns ett löfte från Gud i vår minnesvers idag. Det är ett löfte som är knutet till hur vi ställer oss till Jesu ord. När vi håller fast vid Jesu ord kan vi lita på hans löfte att vi verkligen är hans lärjungar och att vi ska förstå sanningen och sanningen ska göra oss fria. Den friheten är inte en yttre frihet. Det är en verklig frihet från andligt mörker, djävulens makt och syndens slaveri. Jesu ord befriar oss. Alla som tar emot honom har fått rätt att bli Guds barn. Han har kommit för att ge oss söners rätt att förbli i Guds hus och rike för alltid. Amen.

Låt oss be!

Käre Jesus, hjälp oss att förbli i ditt ord. Undervisa oss genom ditt ord så att vi förstår och tror sanningen. Vi tackar dig för att du befriat oss från våra andliga fiender och gett oss den trygghet som bara Guds barn kan äga. Amen.