2011-06-19, Heliga trefaldighets dag
Nåd vare med er och frid av Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.
H: Matt 28:18-20
16 De elva lärjungarna begav sig till det berg i Galileen dit Jesus hade befallt dem att gå. 17 Och när de såg honom, tillbad de honom, men andra tvivlade. 18 Då trädde Jesus fram och talade till dem och sade: "Jag har fått all makt i himlen och på jorden. 19 Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar! Döp dem i Faderns och Sonens och den helige Andes namn 20 och lär dem att hålla allt vad jag har befallt er. Och se, jag är med er alla dagar intill tidens slut.
Herre, inskriv dessa ord i våra hjärtan. Amen.
Sanherib, en av assyriens mäktiga kungar, belägrade under Hiskias tid Jerusalem. Han hånade Gud och genom sin befälhavare lät han ropa ut över staden: Låt inte Hiskia förleda er, när han säger: HERREN skall rädda oss. Har någon av de andra folkens gudar räddat sitt land ur den assyriske kungens hand? Var är Hamats och Arpads gudar? Var är Sefarvajims gudar? Eller har de räddat Samaria ur min hand? Vilken bland dessa länders alla gudar har kunnat rädda sitt land ur min hand? Skulle då HERREN kunna rädda Jerusalem ur min hand?
Sanherib var mäktig och erövrade rike efter rike men när han vände sig mot Jerusalem och smädade Herren gick han för långt. Genom Jesaja lät Herren säga: Vem har du hånat och hädat, mot vem har du upphöjt din röst och högmodigt lyft upp dina ögon? Jo, mot Israels Helige. …
Därför att du rasar mot mig och ditt högmod har nått mina öron, skall jag sätta min krok i din näsa och mitt betsel i din mun och föra dig tillbaka samma väg som du kom
Sedan gick Herrens ängel ut och slog 185 000 man i assyriernas läger och tvingade den övriga hären att tåga tillbaka till Nineve.
Sanherib var mycket mäktig, men inte allsmäktig. Men han trodde att han var mäktigare än alla kungar och folkens gudar. Han trodde han hade all makt och hade glömt HONOM som verkligen har all makt - HERREN. Det finns EN som har all makt och han styr allt så att allt måste tjäna honom - även mäktiga rasande kungar. Det heter ju om Herren i Ps: Du har grundat jorden, och den består. Till att utföra dina lagar består allt än i dag, ty allting måste tjäna dig. Ingen människa kan säga: Jag har all makt, även om han är en mäktig världshärskare. Även den mäktigaste är bara ett redskap i Herrens hand och Herren gör vad han vill med honom.
Men nu hör vi i dagens text en människa, Marias son, timmermannen från Nasaret, hävda just detta: Jag har fått all makt i himlen och på jorden. Han hävdar att han har inte bara har all makt på jorden utan också all makt i himlen. Han gör anspråk på att vara allsmäktig. Och han är den enda människa som kan säga detta utan att häda. Han är en unik människa eftersom han samtidigt är sann Gud. Han är Gud och människa i en person och därför äger han gudomlig allmakt. Han är den som sätter kroken i rasande konungars näsa och för dem vart han vill. Han är den som sätter betsel på de motsträviga. Allting består än idag för att utföra hans lagar och allting måste tjäna honom. Jag har fått all makt i himlen och på jorden. Dessa ord sa Jesus till sina lärjungar strax innan sin himmelsfärd när han gick till Fadern och satte sig på sin himmelska tron. Det ligger alltså en enorm auktoritet bakom den befallning och det löfte han sedan ger dem.
Den befallning han ger lärjungarna visar vad som är viktigast för hela världens konung. Vad är det som är mest angeläget för honom som har all makt? Finns det någon likhet mellan honom och andra makthavare? Ja, på nyheterna kan vi höra mäktiga män uttala sig, presidenter och ministrar. När makthavare uttalar sig kablas det ut över hela världen och blir känt för alla. De uttalar sig om fredsstyrkor och terroristbekämpning, avtal om energibesparingar och miljö, stimulanspaket, handelsavtal osv. Han som har alla makt har kanske något att säga om alla dessa viktiga frågor som sin sista vilja och befallning? Nej, inte ett ord. Vad som ligger honom varmt om hjärtat är något helt annat, något som ingen annan kung ens tycks känna till? Den Allsmäktiges sista vilja och befallning rör evangeliet och människors frälsning: Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar! Döp dem i Faderns och Sonens och den helige Andes namn och lär dem att hålla allt vad jag har befallt er. Och se, jag är med er alla dagar intill tidens slut.
Han som har all makt har gett oss en livsuppgift; att göra andra människor till lärjungar. Liksom HAN håller denna uppgift som den viktigaste ska vi också göra det. Det viktigaste med våra liv är inte att vi får allt vi önskar, gör karriär, får makt eller inflytande, pengar eller ägodelar. Det viktigaste med våra liv är att vi tjänar HONOM som har all makt och att vi uppfyller det uppdrag han gett oss. Allting måste ju ändå tjäna honom och den som inte gör det villigt han får en krok i näsan och betsel i sin mun som Sanherib fick, bildligt talat, eller kanske blir kastad i havet som Jona - allting måste ju ändå tjäna honom och därför består allt än idag.
Denna befallning är inte riktad bara till apostlarna utan till alla troende - till alla Jesu lärjungar. Detta förstår vi av löftet som följer - att han ska vara med oss till tidens slut. Vi vet det också av andra bibelställen. Jesu lärjungar ska göra också andra människor till lärjungar.
När vi hört vilken auktoritet som ligger bakom denna befallning och endast läser första delen av befallningen måste vi frukta. Den Allsmäktige har befallt oss att göra alla folk till hans lärjungar. Detta är ett omänskligt uppdrag. Hur ska vi klara att göra andra människor till lärjungar? Vi hörde ju i evangeliet att det som är fött av kött är kött. En människa måste födas på nytt för att kunna se Guds rike. Vi klarar inte att göra oss själva till lärjungar av egen kraft - hur ska vi då klara att göra någon annan till lärjunge? "Gå ut och gör alla folk till lärjungar"... ja, läser vi så långt måste vi frukta eftersom han som har all makt befaller och kräver det omöjliga av oss. Men han säger inte endast detta, han ger oss samtidigt verksamma instrument som ska göra själva jobbet. Han har gett oss uppgiften att förvalta evangeliet i ord och sakrament. Kyrkans viktigaste uppgift här på jorden är att döpa, och förkunna evangeliet och lära människor allt vad Jesus lärt och befallt. Han som äger all makt är själv närvarande i detta ord och i dopet och föder människor på nytt med en andlig pånyttfödelse och gör dem till sina barn och lärjungar.
När vi utför vårt uppdrag i enlighet med Guds befallning innebär det att vi ska hänvisa syndare till dopet för att få syndernas förlåtelse så som vi hörde Petrus göra på Pingstdagen. Till de människor som kände ett styng i hjärtat över de synder de begått sa han: Omvänd er och låt er alla döpas i Jesu Kristi namn, till förlåtelse för era synder. Då ska ni få den helige Ande som gåva. Vi har fått i uppgift av den Allsmäktige att hänvisa människor till den nåd och syndaförlåtelse han ger i dopet. Det är lätt hänt att vi som har viljan att tjäna Gud glömmer själva uppgiften som ska utföras. Detta kan man också iaktta i hela kyrkoorganisationer. Man tar sig för att tjäna Gud men försöker själv tänka ut vad det borde innebära. Därför kan man iaktta många kyrkliga aktiviteter och handlingsprogram som har väldigt lite att göra med Herrens sista befallning och vilja. Och när man väl kommit så långt att man vill göra andra till lärjungar så provar man olika metoder där evangeliet i ord och sakrament kommer i skymundan. Det exempelvis är inte ovanligt att kristna uppmanar människor att kämpa och be tills de känner att Gud tagit emot dem.
Men vår uppgift är inte att hänvisa människor till böner eller egna ansträngningar utan till nådens medel - evangeliet i ord och sakrament. Herren har gett oss ett verksamt ord. Det heter ju om evangeliet att det är en Guds kraft som frälser var och en som tror. Dynamis heter det på grekiskan - ett ord som vi lånat till dynamit - alltså en väldig kraft. Evangeliet är Guds dynamit, ett ord där han själv verkar och utför den frälsning som han vill för alla människor. När vi fått sådana instrument att förvalta så ska vi bruka dem både för oss själv och räcka samma evangelium till andra.
Vi kan vara glada av många anledningar. Vi får vara Herrens tjänare och han som regerar allt har anförtrott oss ett högt uppdrag. Han utför sitt frälsningsverk här på jorden genom det ord och de sakrament han gett oss att förvalta. Vi kan också glädja oss över hans löfte: Och se, jag är med er alla dagar intill tidens slut. När vi utför vårt uppdrag att göra människor till lärjungar genom att räcka dem evangeliet i ord och sakrament så har han lovat att vara med oss i vårt arbete. Det innebär att han utför det han lovat genom evangeliet. Vi ska aldrig tänka att det inte tjänar något till att säga något. Vi är svaga, men han som har all makt i himmelen och på jorden har lovat vara närvarande och utföra sin vilja genom våra ord. Det innebär också att han lovat upprätta och bevara oss i vårt arbete. Om vi blir avvisade eller om man hånar oss är vi inte övergivna utan han som har all makt ser och hör allt och låter den frid som vi kom med vända tillbaka till oss själva som han på ett annat ställe säger: Och när ni kommer in i ett hus, så hälsa det. Om huset är värdigt, skall den frid ni tillönskar komma över det. Men om det inte är värdigt, skall er frid vända tillbaka till er.
Det är ytterligare en sak vi ska ta upp i anslutning till dagens text eftersom det är den heliga Trefaldighets dag. Dagens predikotext är ett av beläggställena för läran om Treenigheten. Dopet skulle ske i vatten, i Faderns, Sonens och den helige Andes namn. Redan i bibelns första kapitel framträder den Treenige Guden. Sedan ger Gud oss alltmer kunskap om sig själv allteftersom uppenbarelsen fortskrider. Den kunskap han ger oss har inte sin grund i mänskligt förnuft. Sanningen om hans väsen kan heller inte fattas med förnuftet utan är föremål för vår tro eftersom han klart uppenbarat den i sitt ord.
I sitt ord har han uppenbarat att Gud är en. Det finns endast ett gudomligt väsen, likafullt finns tre skilda personer i denna enda gudom. "En är nämligen Faderns person, en annan Sonens och åter en annan den Helige Andes. Men Faderns och Sonens och den Helige Andes gudom är en enda, lika i ära och lika i evigt majestät." Detta sista var hämtat ur den athanasianska trosbekännelsen. Där sägs det också att den som vill bli salig ska tänka så om de tre personerna i gudomen och det heter vidare:
"Men det är för den eviga saligheten nödvändigt att även fast tro, att vår Herre Jesus Kristus har blivit kött...
Ty liksom den förnuftiga själen och kroppen bilda en enda människa, så utgör Gud och människa en enda Kristus,
vilken har lidit för vår frälsnings skull, nedstigit till helvetet, uppstått från de döda,
uppstigit till himlarna, sitter på Faderns högra sida och ska därifrån igenkomma till att döma levande och döda.
Vid hans tillkommelse ska alla människor uppstå med sina kroppar.
och de ska avlägga räkenskap för sina gärningar:
Och de som gjort gott ska ingå i det eviga livet och de som gjort ont i den eviga elden.
Detta är den allmänneliga kristna tron; den som inte troget och fast tror den, kan inte bli salig." Amen.
Låt oss be:
HERRE, lär oss att tänka på ditt höga majestät och din makt och ära. Lär oss att uppskatta det höga uppdrag du gett oss och gör oss trogna och frimodiga. Vi tackar dig för den nåd du visat oss, att vi får vara dina barn, lärjungar och tjänare. Regera allt så att ditt rike får framgång genom vårt arbete. Vi tackar dig för att vi varje dag kan vara trygga under ditt beskydd ända till den dag då ditt rike kommer i härlighet. Amen
|
|