Navigation

2011-12-18, 4:e sönd. i advent

Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.

Låt oss be!

Gud vår Fader, vi tackar dig för att du talat till oss genom dina tjänare profeterna och förkunnat sanningens ord. Du sände Johannes Döparen så som du lovat, att bereda vägen för din Son så att folket skulle ta emot honom som världens Frälsare. Låt Johannes predikan förbereda också våra hjärtan när vi står inför att fria Frälsarens födelse, samtidigt som vi väntar hans återkomst. Låt allt som hindrar tron rensas bort från våra hjärtan och liv. Amen.

Det är en stor glädje för oss varje gång vi ser att Guds löften och förutsägelser går i uppfyllelse. Bibeln bjuder på denna glädje gång på gång. Både NT och GT visar gång på gång att Gud är trofast och uppfyller sina löften. Det ger oss stor tröst och frimodighet. Vi vet att vi kan lita på Guds ord och löften helt och fullt. Vi ska idag höra hur Gud uppfyllde sitt löfte i Jesaja kapitel 40 som förutsäger rösten som ska ropa i öknen: ”Bered väg för Herren”. Detta är en förutsägelse om Johannes Döparen. Vi ska också lyssna till Johannes röst så att blir beredda att ta emot Frälsaren. Vi ska lyssna till Johannes röst eftersom han fått sin auktoritet att predika av Gud.

Johannes Döparens verksamhet väckte stor uppmärksamhet till att börja med. Hans sätt att leva var ovanligt på många sätt, och även hans verksamhet där han predikade i öknen och döpte i Jordan. Judarna sände en delegation från Jerusalem för att ta reda på vem han var. De sände leviter och präster som skulle undersöka saken och sedan informera Stora rådet. Deras uppgift var att fråga vem Johannes var. Johannes avvisade direkt alla spekulationer om att han skulle vara Messias: Han bekände och förnekade inte sanningen. Han bekände: ”Jag är inte Messias.”

De frågade honom: ”Vad är du då? Är du Elia?” Han sade: ”Nej, det är jag inte.” Någon kanske undrar hur det stämmer med vad Jesus sa om honom: ”han är den Elia som skulle komma”. Varför säger då Johannes att han inte är Elia? Det beror nog på att många hade falska föreställningar om profetian i Malaki 4:5 där det heter: Se, jag ska sända till er profeten Elia, innan Herrens dag kommer, den stora och fruktansvärda. Många trodde att profeten Elia skulle komma tillbaka i egen person. I den meningen var inte Johannes Döparen Elia så som han själv säger. Men innebörden i profetian var aldrig att folket skulle vänta Elias återkomst. Innebörden i profetian är att Johannes Döparen ska gå före Herren i Elias ande och kraft. I den meningen är Johannes den Elia som skulle komma, som Jesus säger.

Judarna frågade då: ”Är du Profeten?” Han svarade: ”Nej.” Johannes Döparen svarar nej av två anledningar. Den särskilde profet som Herren förutsagt i 5 Mosebok 18 är Messias och Johannes hade ju redan nekat till att han var Messias. Men judarna trodde inte att profetian i 5 Mos 18 handlade om Messias utan om en annan profet som skulle komma. Johannes nekar också på grund av deras falska uppfattning om vem Profeten skulle vara.

Då sade de till honom: ”Vem är du då? Vi måste ge ett svar till dem som har sänt oss. Vad säger du om dig själv?” Han svarade med profeten Jesajas ord: ”Jag är rösten som ropar i öknen: Gör vägen rak för Herren!”

Johannes Döparen var den störste av Gamla testamentets profeter av två anledningar. Han var den ende profet som var speciellt förutsagd av Gud. Gud hade talat om honom inte bara genom profeten Malaki på två ställen. Även det ställe han hänvisar till från Jesaja var en förutsägelse om honom. Han var också den ende av Gamla testamentets profeter som fick se Messias komma och se Herrens härlighet uppenbaras.

Det ställe i Jesaia som Johannes hänvisar till lyder:

3 En röst ropar i öknen:

”Bered väg för Herren,

bana en jämn väg i ödemarken för vår Gud.

4 Varje dal ska höjas,

alla berg och höjder sänkas.

Ojämn mark ska jämnas,

kuperat land bli slät mark.

5 Herrens härlighet ska uppenbaras,

alla människor ska tillsammans se den.

Ty Herrens mun har talat.”

När en konung ska komma görs det alltid stora förberedelser. Den väg han ska komma förbereds så att den blir säker och värdig. När Herren själv ska komma krävs det mycket stora förberedelser. I profetian talas det om att en jämn väg ska banas i ödemarken och alla berg och höjder ska sänkas och ojämn mark ska jämnas. Rösten i öknen ska ropa ut att alla dessa förberedelser ska göras. ”Bered väg för Herren”. Men vi hör inte att Johannes Döparen inledde några byggnadsprojekt i öknen. Ändå är han uppfyllelsen av profetian.

Av Johannes predikan förstår vi vad profetian i Jesaja handlar om. Johannes predikade omvändelse från synden och han döpte i vatten till syndernas förlåtelse. De som tog emot hans predikan bekände sina synder och blev döpta. De var då beredda för Herrens ankomst. Profeten Jesaja använde ett bildspråk. Med utgångspunkt från de stora förberedelser som brukar genomföras inför ett kungabesök beskriver Jesaja de mycket stora förberedelserna inför Herren ankomst. Men det är inte hinder i naturen som ska tas bort utan han talar om synden i våra hjärtan som hindrar oss från att ta emot Frälsaren. Allt i våra hjärtan och liv som hindrar oss från att ta emot Frälsaren måste bort. Johannes förberedde folket genom att predika omvändelse och genom att döpa. Och de som tog till sig hans predikan, bekände sina synder och tog emot dopet var rätt förberedda för Herrens ankomst.

Också vi behöver förbereda oss inför Herrens ankomst på samma sätt. Vi skiljer oss inte alls från folket i Israel för 2000 år sedan. Vi lever i en annan tid, i en annan kultur och har andra vanor. Men vi är inte något annat slags människor. Vi är också syndare och det finns mycket i våra egna hjärtan som inte vill böja sig för Gud och hans ord. Alla människor har från syndafallet varit upproriska mot Gud och hela tiden skaffat sig ursäkter för att inte höra Guds ord och inte lyda Gud. Vi är i precis samma läge som Israels folk var för 2000 år sedan. Vi är syndare och vi lever i ett samhälle som förhärligar människans förmåga och sätter människotankar i Guds ställe.

Johannes Döparen visar på vårt största behov. Vi behöver frälsning undan synden som finns i våra hjärtan och liv. Om vi hämtar ljus och vägledning för vårt liv från förnuftet och förverkligar oss själva och odlar vårt ego så kommer vi bara så långt att Herren ska sätta yxan till roten och hugga bort oss och bränna upp oss i en eld som aldrig släcks. Vad vi än tar oss för så slutar det på samma sätt. Vi är syndare och står under lagens dom. Det är Gud som dömer och för honom måste alla böja sig. Vad vi behöver är omvändelse, från synden till Gud. Det är inget vi kan åstadkomma själva. Det är den helige Ande som övertygar oss i våra hjärtan genom Johannes predikan om att vi behöver omvändelse.

Till en rätt omvändelse hör inte bara att bekänna att vi är syndare som står med skuld inför Gud. Vi behöver också förlåtelse för alla våra synder. Johannes visade människorna till Jesus Kristus för att de av honom skulle ta emot syndernas förlåtelse. Han pekade på Jesus och sa: Se Guds lamm som tar bort världens synder. Och Johannes döpte dem som tog emot hans predikan i vatten till syndernas förlåtelse.

Jesus Kristus är vår Fräsare. Och det är den helige Ande som genom Guds ord ger oss insikt om vår synd och leder oss att ta emot Frälsaren, Jesus Kristus, och tro på honom. Genom Johannes predikan leder den helige Ande också oss att vända oss bort från synden och vända oss till vårt dopförbund. I dopet tog Gud upp oss som sina kära barn och slöt förbund med oss. Gud står fast vid detta förbund, som innebär att han förlåter oss alla våra synder för Kristi skull. Dopförbundet är vårt livsrum, som innebär att vi ständigt ska vända oss bort från synden som utgår ur våra egna hjärtan och ta emot den förlåtelse som Gud ger oss i Jesus Kristus. Nyckel till en rätt omvändelse är att lyssna till Guds ord. Det är det medel som banar en jämn väg i ödemarken för Herren. Genom Guds ord, som ett klart ljus, leder oss den helige Ande att vända oss bort från synden och ta emot Kristus som vår Frälsare.

Några av leviterna och prästerna som var sända till Johannes ifrågasatte hans auktoritet. De frågade honom: ”Varför döper du, om du inte är Messias och inte heller Elia eller Profeten?” De ifrågasatte vad han hade för rätt att predika och döpa då han inte var Messias, Elias eller Profeten. Johannes svarade dem: ”Jag döper i vatten. Men mitt ibland er står en som ni inte känner, han som kommer efter mig. Jag är inte värd att knyta upp remmen på hans sandaler.” Johannes hade sin auktoritet att predika från Herren. Hans uppgift var att gå före honom och bereda vägen för honom. Den som skulle komma stod redan mitt ibland dem men de visste det inte.

Eftersom Johannes har sin auktoritet att predika från Herren så ska vi noga höra hans röst. Det är inga goda råd han kommer med som vi kan överväga på samma sätt som vi överväger vad människor råder oss till. Det Johannes predikade är Guds ord. När vi hör honom hör vi Herrens röst. Säger han att vi behöver bättring och omvändelse från vår egen synd så är det Guds ord till oss. Det är dens auktoritet som sänt Johannes som avgör vilken vikt hans ord har.

All synd och alla vanor och alla tankar hos oss som hindrar oss från tron ska skaffas bort. Det är Gud som befallt det och han är högsta auktoritet och har sista ordet. Men på samma sätt ska vi ta emot och trösta oss med Johannes budskap om Frälsaren Jesus Kristus. Johannes hänvisar oss till Guds lamm som tar bort världens synder. Han är inte långt borta från någon av oss. Det är Guds ord och Guds vilja att vi håller oss till Frälsaren. Amen.

Låt oss be!

Herre Jesus Kristus, vi ber dig att du sänder din helige Ande till oss så att vi håller oss till Guds ord och får den vishet som leder till frälsning genom tron på dig. Vi tackar dig för dina tjänare profeterna som talat Guds ord till oss och leder oss att ta emot dig som vår Frälsare. Hjälp oss med din Ande att vända oss från allt som vill hindra den frälsande tron. Amen.