2012-01-22, 3:e sönd. efter trettondagen
Nåd vare med er och frid av Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen
Låt oss be!
Herre Jesus Kristus, lär oss idag vad den rätta tron är. Ge oss den tro som du gav den romerska officeren - en fast tro på ditt ord som också gör oss ödmjuka. Du, Herre Kristus, har all makt i himmelen och på jorden. Lär oss i dag att du vill handla med oss genom ditt ord. Amen.
Dagens evangelium börjar med orden: När han gick ner från berget, följde mycket folk efter honom. Jesus hade undervisat sina lärjungar och folket på ett berg. Detta är ett av de längre talen som finns återgivna i evangelierna och kallas bergspredikan. "Folket var fullt av häpnad över hans undervisning ty han talade med makt och myndighet och inte som en av deras skriftlärde". Efter att ha skildrat hur Jesus undervisade med makt och myndighet så fortsätter evangelisten Matteus med att beskriva hur Jesus också utförde mäktiga gärningar. Både i ord och i gärning visade han sig vara Guds Messias som utförde allt det profeterna i GT förutsagt om honom.
När Jesus gick ned från berget följde mycket folk honom. Då kom en spetälsk fram och föll ner för honom och sade: "Herre, om du vill, kan du göra mig ren." Detta var mycket djärvt gjort av den spetälske och en handling som säkert förvånade och förfärade somliga. En spetälsk var ceremoniellt oren enligt Mose lag och var utesluten från gudstjänst- och samhällsgemenskapen. Han ansågs smittsam och skulle ropa: "Oren, oren", för att varna andra när han såg någon människa i närheten."
Den spetälske trodde nog redan på Jesus. Hur han fått tron vet vi inte. Men han tvivlade inte på att Jesus kunde göra honom frisk. Den sjuke var också ödmjuk och beredd att acceptera Kristi vilja vad den än kunde vara för honom. Han trodde att Jesus kunde göra honom ren om han ville. Den sjuke krävde inget av Jesus men bad om hjälp, samtidigt som han var beredd att acceptera Kristi vilja. Vi förstår att han var beredd att bära sin sjukdom om det var Kristi vilja. Det är anmärkningsvärt eftersom vi i Luk 5 får reda på att han var svårt angripen av sin sjukdom. Det innebar att utan Jesu hjälp gick han mot en plågsam död utan att någon kunde ge honom lindring. Han var en mycket svårt sjuk människa. Genom tron kom han till Jesus för att få hjälp. Samtidigt var han beredd att acceptera Guds vilja med hans liv, vad det än kunde vara. Hans tro hade gjort honom ödmjuk inför Guds vilja. Om han fick hjälp eller inte ändrade inte hans tro. Han var inte en av dem som säger: ”jag kan inte tro på Gud som tillåter något sådant”, eller, ”får jag inte se ett under så kan jag inte tro”.
Jesus räckte ut handen och rörde vid honom och sade: "Jag vill, bli ren!" Genast blev mannen ren från sin spetälska. Genom att röra vid mannen visade Jesus sin goda vilja mot honom - att han inte tog avstånd från honom. Men det var med sitt ord han botade honom. Jesus visar med detta under att hans makt är obegränsad. Han har fått all makt i himmelen och på jorden. Med ett ord botade han en man svårt angripen av spetälska så att han genast blev helt ren från sin sjukdom. Detta är ett under som det är omöjligt att ge en naturlig förklaring till. Jesus visar att han har makt och myndighet över naturen och naturlagarna och att ingenting är omöjligt för honom. Han visar också med undret att han är hjärtligt god och vill hjälpa dem som ber honom.
Jesus sade till honom: "Se till att du inte berättar detta för någon, men gå och visa dig för prästen och bär fram den offergåva som Mose har föreskrivit, till ett vittnesbörd för dem." När den spetälske blivit ren skulle han visa sig för prästen och frambära sin gåva i Jerusalem. Hela ceremonin som Mose föreskrivit vid reningen efter spetälska tog åtta dagar. Den som skulle förklaras ren skulle då först inspekteras av prästen och frambära två levande fåglar som offer och när åtta dagar gått frambära ytterligare en offergåva bestående av två lamm förutom mjöl och olja. Jesus ville nu att denne man skulle bli hans tysta vittne gentemot prästerna i Jerusalem. Jesus hade ju av prästerna i Jerusalem anklagats för att upplösa sabbaten och lära människorna så. Han hade också av prästerna anklagats för hädelse i och med att han gjort anspråk på att en gudomlig gärning och gjort sig lik Gud, som det berättas om Johannes femte kapitel. Nu skickade Jesus denne man till prästerna i Jerusalem som ett tyst vittne om att han inte kommit för att upplösa lagen. Tvärtom lärde han människorna lydnad för lagen. I lydnad för Mose lag skulle denne man genomgå den rening som var föreskriven efter sjukdom. I åtta dagar skulle han vara inför prästerna i Jerusalem och utan att säga ett ord skulle han vara ett vittne inför dem om att Jesus inte kommit för att upphäva lagen utan för att uppfylla den. Han skulle samtidigt vara ett vittne om att Jesus utfört ännu en gudomlig gärning som visade att han var en gudomlig person, så som han sagt dem.
När Jesus utfört detta under fortsatte han så vägen ned till Kapernaum. Då Jesus var på väg in i Kapernaum, kom en officer fram och bad honom: "Herre, min tjänare ligger lam där hemma och har svåra plågor." Lukas har också återgett denna berättelse. Det finns en del detaljer i berättelserna som skiljer sig åt, men det är ingen svårighet att harmoniera dem. Enligt Matteus verkar det som om officeren personligen kom och bad om hjälp. Lukas förklarar lite utförligare att officeren hade skickat judiska vänner för att framföra hälsningen. Officeren var en romersk soldat med befäl över omkring hundra soldater. Han var en hedning och därmed uppstod frågan om Jesus, som var jude, kunde tänkas hjälpa honom. Det var kanske därför som han sände sina vänner med hälsningen. De förklarade för Jesus att officeren var värd att Jesus gjorde honom den tjänsten eftersom han älskade Israels folk och tydligen med egna medel byggt Kapernaums synagoga. Budbärarna hänvisade till att han var värd hjälpen men själv ansåg han sig inte ens värdig att komma till Jesus. Samma ödmjukhet gjorde att han inte heller ansåg sig värd att Jesus kom in i hans hus, som vi snart ska höra. Vi blir lite överraskade inför den romerske officerens ödmjukhet. Ödmjukhet är ju annars inte den första egenskap man väntar sig hos en romersk soldat.
Jesus gick genast med officerens vänner för att bota hans tjänare. När officeren hörde att Jesus var på väg hem till honom blev det inte som han tänkt sig och därför sände han nytt bud till Jesus och lät säga: "Herre, jag är inte värd att du går in under mitt tak, men säg bara ett ord, så blir min tjänare frisk. Också jag är en man som står under andras befäl, och jag har soldater under mig. Säger jag till en: Gå, så går han, och till en annan: Kom, så kommer han, och till min tjänare: Gör det här, så gör han det." Officeren ansåg sig ovärdig att ta emot Jesus i sitt hus. Därför sände han bud och lät säga de ord som gjorde Jesus så förvånad. Matteus berättar: "När Jesus hörde det, blev han förvånad och sade till dem som följde honom: "Amen, jag säger er: I Israel har jag inte hos någon funnit en så stark tro."
Vi hör ofta att Jesu åhörare blir förundrade inför vad Jesus sagt. Men den här gången är det Jesu tur att bli förvånad. Officeren uttryckte en stark tro på Jesu makt och han trodde att Jesus kunde utöva denna makt bara genom att säga ett ord. Säg bara ett ord, så blir min tjänare frisk. Han kom också med ett argument och det var väl egentligen detta argument som gjorde Jesus så förvånad. Officeren lät säga att han själv fick saker uträttade genom sina befallningar. Hans soldater utförde vad de blev tillsagda - ändå var han inte högste befälhavare utan själv en som stod under andras befäl. Underförstått är hans argument; så mycket mer kan Jesus uträtta allt han vill genom sitt ord. Han är ju inte underställd någon utan har all makt.
Denne romerske soldat uppvisade många egenskaper som vi inte förväntar oss av en officer i en occupationsarmé. Han hade fattat kärlek till Israels folk och religion och därför bekostat och byggt Kapernaums synagoga. Han var också mycket ödmjuk inför Jesus. Anledningen till detta finner vi i hans tro. Den rätta tron är ju verksam i kärlek. Denne officer hade också en starkare tro än sina judiska vänner. Han hade blivit övertygad om att Jesus var en gudomlig person med gudomlig makt och han erkände honom som den högsta auktoriteten, som Messias, Guds Son. Få bland judarna på Jesu tid hade kommit fram till den tron. Nog hade Jesus funnit tro bland Israels folk, några få följde honom och trodde på honom, men ingenstans hade han funnit en så stark tro som hos denne hedning.
Det gav Jesus anledning att undervisa om att hedningarna ska inlemmas i hans andliga rike genom tron, enligt Guds löfte till fäderna, Abraham, Isak och Jakob. Till Abraham hade Gud sagt: I din avkomma skall alla jordens folk bli välsignade, därför att du lyssnade till min röst. Och i NT får vi lära oss att denna avkomma syftar på en enda person, en enda av Abrahams avkomlingar: Kristus. Frälsaren blev utlovad åt fäderna och han skulle bli till välsignelse för alla folk på jorden. Genom tron på honom har alla som tror del i Guds andliga välsignelser. Och samtidigt är det så att de som inte tar emot honom i tro, de blir utan de välsignelser som Gud ger genom honom.
Jesus sa: Många skall komma från öster och väster och ligga till bords med Abraham och Isak och Jakob i himmelriket. Men rikets barn skall kastas ut i mörkret utanför. Där skall man gråta och skära tänder. De ”många” som ska komma från öster och väster syftar på människor från alla folk på jorden. De ska komma och bli medborgare i Kristi rike genom samma tro som den romerske officeren hade. Det är ju hans tro som gav Jesus anledning att ge denna undervisning. Och vad hade han för tro? Ja, han trodde att Jesus var mer än en vanlig människa. Han trodde att han var Messias, Guds Son, med gudomlig makt som kan uträtta allt vad han vill genom sitt mäktiga ord. Han trodde att Jesus var nådig mot honom fast han inte förtjänade det. Han litade på att Jesus var hans Hjälpare i all nöd. Denna tro håller Jesus fram också för oss som ett föredöme. Vi ska också tro att Jesus är sann Gud med gudomlig makt. Och vidare ska vi tro att han trots vår ovärdighet vill hjälpa oss. Därför ska vi visa honom den äran att vi väntar hjälp i all nöd från honom. Vidare ska vi fast tro på Jesu ord, ty det är genom sitt ord som han utövar sin makt och vill handla med oss. Denna tro gör oss till medborgare i Kristi eviga rike så att vi får sitta till bords med Abraham, Isak och Jakob vid den himmelska festen.
Men de allra flesta judar kom att avvisa Jesus. Då hjälpte det inte att de var Abrahams ättlingar och att de tillhörde det folk Gud utvalt för att ge sitt ord och sin uppenbarelse. Deras företräde låg i att de blivit ombetrodda med Guds ord. Men om de inte trodde på Messias som Mose och profeterna talat om så hade de ingen glädje av att ha fått Guds ord. Istället förde deras otro dem ut i det yttersta mörkret, bort från Gud och hans välsignelser. Det lär oss att tron på Kristus frälser och att otron fördömer.
Den romerske officeren var en bland de första hedningar som blev medborgare i Kristi nytestamentliga kyrka. Han får stå som en förebild för alla hedningar som genom tron på Jesus skulle bli välsignade så som Gud lovat Abraham, Isak och Jakob. Hans tro gjorde till och med Jesus förvånad. Av officeren ska vi lära oss vad den rätta tron är och vi kan också lära oss vad den uträttar i våra liv. Den rätta tron tror att Jesus är Kristus, Guds Son, och att han har all makt. Den rätta tron tror att han utför sitt gudomliga verk bland oss genom sitt ord. Vi lär oss också att den rätta tron omformar oss och gör oss ödmjuka och kärleksfulla. Officerens liv i ödmjukhet och kärlek, trots att han var soldat, var ett yttre bevis att han hade den rätta tron.
Till officeren sade Jesus: "Gå! Som du tror, så ska det ske dig." Och i samma ögonblick blev hans tjänare frisk. Av Lukas förstår vi att detta ord till officeren förmedlades genom hans judiska vänner. På samma sätt som med den spetälske ser vi också här att det är Kristi ord som utför undret. Människan Jesus, Marias son från Nasaret, har gudomlig makt. Han har fått all makt i himlen och på jorden. Genom sitt ord utför han ett under som vi förundrar oss över. Men minst lika förunderligt som helandet är det andliga under han åstadkom i officerens hjärta. Vi vet inte när och hur officeren fick sin tro. Vi vet inte heller när och hur den spetälske fick den tro som gjorde att han sökte hjälp hos Jesus. Men vi förstår storheten av det under som tron innebär i en människas liv. Tron hade gjort dem till medborgare i Kristi rike och tron var en levande kraft i deras liv som gjorde soldaten ödmjuk och kärleksfull och den sjuke villig att underkasta sig Guds vilja även om det skulle innebära fortsatt lidande. Denna tro är en gåva av Kristus och ett under lika förunderligt som hans övriga kraftgärningar. Amen.
Låt oss be!
Herre Jesus Kristus, du har visat att du kan göra allt du vill genom ditt ord. Lär oss att lita på ditt ord. Styrk vår tro, och gör oss även ödmjuka och kärleksfulla så att vi i tro och gärning kan visa att vi tillhör ditt eviga himmelska rike. Vi har inget gjort för att förtjäna dina välsignelser men vi tror att du av nåd vill ge oss allt och välsigna oss. Herre hör vår bön. I Jesu namn, amen.